fredag 26 november 2010







Det lilla sovrummet som mest bestod av en stor säng..
Här - i sovrummets tak skulle den hänga...
Den fina takvaggan "knoppa"
...och till sommaren ute i ett träd vid en sjö...
kanske...

...skulle man redan våga
det första köpta..
till lillen som sparkar så friskt i magen
...vecka 30

Hittade en på blocket...en "knoppa" till bra pris!
Snurr i hjärtat...
En vacker dag med försiktiga löften i luften...
med lätt darr på handen körde hon mot grannstaden
en blick som flackade inför sina egna tankar
skulle hon verkligen redan..??

Träffade en fin mamma med en fin liten
grabb i rolig gåstol.
Han log så självklart och lovande med hela lilla månansiktet...
klart jag skulle...

Nu står den här
i ett hörn av vårat vardagsrum och lovar saker...
och ser ni där ovan...
en stork?
Nej..här uppe har vi storspovar som kommer med de små..:)
Den fina fågeln..
med varliga steg av tillförsikt..
vandrar han framåt

Jo, jag ser det :)
Jag ser honom nu..
Idag ska jag börja julpynta igen...


~Lycke

måndag 22 november 2010








"Jaha...det var fullmåne!!!"
...Sade hon förklarande till sig själv...

Tidig morgon när hon lämnade barnen på skolan
korsade skolgården
...lyfte blicken en aning
så såg hon den
där
strax ovan hustaken
dignade den, full och stor och självklar...


"Jaha...det var fullmåne!"
Det förklarar ju en del...
Mitt vansinniga humör i helgen
Sorgen..brukar ju finnas där...
men....
ilskan
frustrationen
...särskilt frustrationen...
Rastlösheten..
...typiska symptom på fullmåne!!!



...någon som kastade TV-kontrollen i golvet i lördags!

Någon som med ilskna tårar rivstartade bilen
och körde iväg...
till Ica-affären
...bara för att sitta i bilen och hulka ur sig alla
envisa ilsketårar ett tag...
...
Mycket annat..
men alldeles säkert en släng av fullmåne...


...Så där står hon på skolgården
stannade till...
andandes vintermorgon
såg hon den digna ovan hustaken..full stor och självklar
...


"Jaha...det var fullmåne!!!"



~Lycke

fredag 19 november 2010











Det är så vackert idag.
Ser ni...
Känns som om änglarna kröpe närmare...
Känns så fridfullt..
men ändå liv..
tindrar...

Något de vill säga..
De fnittar kärlek..Pärlbandet som
drillar sig nedför ryggraden
...Något de vill säga..
Allt kommer att bli bra nu
Allt är kärlek...

~Lycke


torsdag 18 november 2010





http://2.bp.blogspot.com/_dn5A51DVC3Q/RbTwPSjyuwI/AAAAAAAAAHo/8dAccy_UImc/s400/07+tanterna_1.jpg


God morgon

Fick en utmaning av Elisabeth häromdagen och här kommer resultatet :)

4 Saker jag har gjort idag:
¤ Läst morgonläxa med barnen och skjutsat dem till skolan genom tre kvarter fulla av vinter.
¤ Värmt upp mina frusna ögonfransar med en rykande god kopp Yogite...
¤ Sneglat på min halsbandsvirkning...
¤ Tänkt gröna, bruna och gredelina tant-tankar som hörde morgonen till... :)



4 Tv-program:
¤ Antikrundor
¤ Sensing murder och andra mediala program
¤ Ett nytt liv på landet (alla varianter)
¤ TV 4:a faktas brottsfallsdokumentärer...


4 saker jag längtar efter:
¤ Att Lillen i magen ska födas frisk och stark...
¤ Att få sova gott om nätterna..
¤ Att bli smal och stark igen
¤ Julen


4 grejer på önskelistan:
¤ Frisk bebis
¤ Ravioli
¤ Frid och kärlek i alla människor
¤ Musik i öronen till mina vårpromenader...


4 Things I hate:
¤ Avund
¤ Missunsamhet
¤ Falskhet
¤ värk


4 utmanade: Sanna, Lotten, Re-DiZain, erry


~Lycke

måndag 15 november 2010





Havet

Så kom det då till mig igen..
När jag äntligen blev ensam
..igen..
...lade det sig stilla
vid mina fötter

Jag ville dit
andas hav
se hav...
Bara tre hus bort
och alldeles för långt för mig
som råkat benet ur fog
..under natten...


så tog jag bilen..
och där var det
Havet.
Jag tittar på det.
Andas

...sannerligen
SÅ mycket bättre än på Louvren...


~Lycke

fredag 12 november 2010







Vinterdagar

vinterkvällar

känslostormar

Minnen från förr
mycket som är starkt..
...en del som är dolt
...mörkt
...mäktigt
...ohållbart
...Här är jag
...liten och vacker...
...rädd och stark...

Jag är påväg nu...


~Lycke

torsdag 11 november 2010



Här vilar min Vida.
Min andra dotter, som dog i magen, vecka 32.
Två år har gått sedan dess...
Snart exakt två år har gått sedan dess...

Det är samma tid nu, exakt samma tid.

Barnet jag bär på nu..( i vecka 28)
..är beräknad till första veckan i februari..

..det var också Vida beräknad till.
..första veckan i februari,
så det är inte så underligt om det krisar för mig nu..

Kroppen min upplever att det är samma sak igen...
Kroppen intar försvarsläge....
Kroppen min varnar för katastrof...

...så det är inte så underligt om jag inte får sova en natt utan att vakna 10 ggr med ångest..
...inte så underligt om kroppen känns som förlamad av trötthet...
...att jag välter ner i soffan och inte kommer upp igen när jag lämnat barnen på skolan...
...att jag gråter och blir arg för minsta lilla...
...att jag inte orkar med för mycket folk ikring mig...

Det är skärselden jag går igenom just nu!
Sen blir det bra - bara den här tiden får gå...

Nästa vecka (29), var den vecka som Vidas hjärtfel upptäcktes vid ett ultraljud...
veckan efter det tillbringade vi på Umeå på lasarettet...
eviga undersökningar och experter som undersökte min mage i timmar...
..fanns det hopp? Gick det inte att operera?!?

..."det ser inte så bra ut just nu, men vi vill att ------ tittar på det också...
mer väntan..ångest...sömnlöshet...
..så blev vi vidare-skickade till Lund mannen min och jag...för fler undersökningar...
..en evighet..... och två dagar senare blev vi hemskickade med beskedet
att inget gick att göra...
........................................

..att min dotter skulle dö i min mage...kanske imorgon...kanske om tre veckor...

det är något jag inte önskar någon människa. Att gå med ett levande barn i magen, som nästan är färdigt...men som du vet kommer att dö snart.....

..två veckor efter att hjärtfelet upptäcktes dog Vida.
..det blev stilla och tyst i min mage...

....................................................................................................................................................

Men jag lever och har två friska och underbara barn och en tredje (fjärde) påväg.
..och jag mår inte dåligt hela tiden..
...och jag mår gott av att skriva här! Man behöver inte tycka synd om mig - det är inte det jag är ute efter..bara att få skriva. Kanske det hjälper någon annan också som det hjälper mig när det gör ont!
De här hemskt jobbiga dagarna följs ju också av en del glada...
och de dagarna tar jag fasta på och gör
allt för att hänga kvar vid...
att hänga med lyckohjulet när det börjar rulla...

...drömmarna som blir synliga igen..
..mitt Wonderland som återuppstår...
följ bara med vågen så blir allting gott...

..och en vacker dag - om några veckor bara...så kanske jag sitter någorlunda säkert
i färden mot lyckan...
med en till liten vid min sida...
en enkel resa mot allt som är gott *******

~Lycke

måndag 8 november 2010







Inatt sov jag gott och vaknade glad.
När jag öppnade mina grusiga fick jag syn på en guldtråd som glimmade. Jag följde den och fann ett helt nystan!
Det var ganska trassligt så jag fick nysta ett bra tag för att få någon ordning. Men tänk. Plötsligt mådde jag bättre.
Plötsligt hittade jag guldkornen igen. Vill gärna visa några för Er...

Först den underbara väskan jag köpt av fina vännen P, som kom hit på mysigt fika en fin dag. Tycker den är så fin. Den ser precis ut som mina drömmar när de är bra. Det är bara P som kan göra sådana väskor, så väskor - det köper jag bara av henne.
Av henne fick jag också några jättefina presenter. men de spar jag till en annan dag som behöver guldkorn.

Så den fina snön som kommit åter. I dagarna tre har det snöat i byn. Nu ligger den också kvar. Kylan får den att gnistra och termometern visar på minus 7 till strålande sol

En gammal adventsljusstake i mässing och teak i vårat vardagsrumsfönster. Den berättar julsagor för alla som vill höra.

...och så min stora mage som trivs i en fåtölj med tulpaner på.
Här sitter jag!
...fortsätter reda i trassliga nystan.
Man vet ju aldrig. Kanske jag hittar flera guldkorn...

~Lycke

torsdag 4 november 2010

Trampar högvatten..
segt vatten, mer som högsnö...
snön ute.. mest ett vitt pulver
som inte tindrar tillräckligt för att göra mig pigg idag

För mycket folk, för många röster..
gå inte så högt, det låter illa i mina öron
snälla, ha inte så vida gester, jag ramlar så lätt
lutar för mycket...

Jag i sovrummet
under en filt
...
snart...
snart är jag pigg,
stiger upp och går ut..
låter det skarpaste ljuset nå innanför mina ögon
så vänder vi denna dagen...

~Lycke

onsdag 3 november 2010





Lilla julafton blev det idag!
Fick kärt bloggbesök av fina Erry.
Det är andra gången jag har tur att få ha henne fikandes hos mig och denna gången hade hon med sig både kladdkaka med grädde och de finaste presenter. Tack fina fina du*****

..den underbara prickiga burken var full av godis och fick en hedersplats på diskbänken...
... den vackra blombroschen fick en hedersplats på min röda kappa...
...och den härligaste julbricka jag sett
får ståta i köksfönstret i väntan på pepparkakor!

Två högar med vackra servetter fick jag också men glömde fota - de ligger försiktigt undanstoppade i finskåpet till festliga tillfällen.

..och så lilla jag som räknar veckorna!
Nu är det vecka 27. Känner hur han sparkar och lever...
...fantiserar om pojkrum med blommiga tapeter...
...strax Jul, nästan påsk...
och till sommaren en virkad filt i vagnen!
Den har pastelliga färger och ligger sval runt knubbiga bebisben...
Ja, jag tror på det...
Håller näsan ovanför vattenytan...idag..
Tack...*****

~Lycke

tisdag 2 november 2010








Så var långa helgen över. Fylld av lite av varje...
Barnen som gillar att laga plättar. Ännu mer att äta dem!

Mamma som hänger mera pärlor runt alla karmar hon ser! Gillar det så mycket.
Pärlband! Litegrann som goda drömmar om sommaren...! Lite som soppa på sagogryn!
Någon som kommer ihåg att det fanns något som hette det på 70-talet? Undrar om det finns fortfarande...sagosoppa...!

Grabben som skelett och dotra som katt (Jokern?), fick alldeles för mycket godis av snälla grannar.

Mer skelett som hänger snällt och stilla på väggen..
..ser de från soffan där jag vilar

...dags för en promenad runt kvarteret. Vaggar redan som en anka när lösa fogar skär i mina ljumskar. Men idag lyser solen snällt i november-asfalten och jag tycker att allt är rätt ok ändå...

~Lycke