tysta flockar




Vi tassar genom rummen. jag och Liten. tittar ut genom fönstren och ser
snön falla, tysta flockar, andaktsfulla flockar, som vita svandun. Ymnigt
faller den och bäddar om träden så det ser nästan varmt ut.
Man måste tassa när snön faller ymnigt. och man måste också lyssna på
mammas gamla julskiva med Mahalia Jacksson. Holy night. och helst ska det
knastra sådär fint som en gammal Lp-skiva.
och ett stort välsignat lugn har också lagt sig över mitt huvud. alla
klappar är inslagna, julbreven skickade och vi har tom bakat upp den där
pepparkaksdegen som stått i kylskåpet så länge. Själv önskar jag mig inget
särskilt i Jul. Tycker liksom allt är så bra nu, och kan det bara få fortsätta
vara det så. Lycka liksom. eller Jo. en middag på tu man hand med min kära,
det skulle vara fint. Alldeles själva bara. Åååh..det vore så fint *
Det är alldeles tyst nu. barnen som snart kommer hem. Liten som sover.
och hela huset som doftar hyacint. en endaste blå hyacint har vi. jag
ville bara ha en. den står i köket och svämmar. önskar man kunde fotografera
den där doften.tänker den skulle se ut som ett gammalt vackert bokmärke, ett
potpurri över mormors gamla bondkök, farmors hesa gladprat över bullbänken,
röda juldukar med tomtar på, farfars bullriga famn och en tröja
som doftar mamma..
imorgon fotograferar jag snön. och allting annat jag inte hunnit med.
frid till Er...
~ Lycke
(och såå fina klappar i ett paket från Sanna. Tack sötaste Du * De inslagna
får vänta till Julafton. kärlek..)