friden den blå

termperaturen har stigit från -30 till -20 och det snöar tätt vitt och i

ljusaste grått utanför våra fönster. samma färger som mina bilder blev

idag när jag inte lagt på mitt 60-talsfilter i Picnic, bara ljusat upp dem

ganska mycket har jag..

och tänk, idag är jag riktigt glad. mycket tack vare den här härliga

ventilen ut i universum och ni fina blogvänner och läsare. tror det där

med att ibland kika på sin sorg och nämna den vid namn, låta tårarna

strömma en stund kan vara lyckligt för den lilla världen som är ens egen..

känner mig mera lugn och tillfreds än jag varit på länge. äter min lunch-

smörgås i maklig takt, känner hur teet värmer inuti, medvetenheten om

kroppen, närvaron i kramarna, Litens leende ögon och vi dansar i köket

till radions repertoar. Han blir en liten musiker min Lille tänker jag. Han

spelar så mjukt och melodiskt på gitarrens strängar.

tror minsann vi ska våga oss ut i snöfallet idag. en promenad i vintervärlden

som finns här för att uppskattas just nu..ja..

siffran fem står för den hela människan. fem rara lampskärmar i blått fann

jag på tradera. lite fulsnygga sådär, både slottsvackert och lite galet precis

som jag tycker om det. De tronar stolt på våran mässingskrona

på övervåningen..

~Lycke

Vida

hon hade alldeles rosenröda läppar. och jag saknar henne inte alls mindre, nu

snarare tvärtom.. den här låten påminner mig om henne, tycker om den

så mycket. även om gråtigheten skrynklar mitt ansikte. vackert också

hon skulle ha varit tre år nu. min Vida

~ Lycke

( hade med en fin bild på henne, nyfödd, men tänkte jag somnar nog aldrig ikväll, då,

så det blev ord och musik istället. kärlek till er.. )

Ossian 1 år

Hej världen. Jag heter Ossian och jag fyller 1 år idag. Vi ska ha kalas sen!

nu har jag precis ätit spaghetti och köttfärssås och mamma ska torka mig

om munnen alldeles strax. jag älskar spaghetti och köttfärssås, mjukmacka

med smör och tjyv-smakningar av glass. även när det är 30 grader kallt som

idag, för jag är varmblodig precis som pappa. inte som mamma, som fryser

mest hela tiden och går klädd i mössa och halsduk inomhus idag.

musik tycker jag också om. jag dansar gärna i gåstolen till radioskval och jag

har precis börjat spela gitarr väldigt fint, men mamma har inte hunnit få något

bra foto på det, för jag rör mig alldeles för mycket säger hon.

Stå och sola i dörröpppningar när solen skiner in gillar jag också, och att riva

klosstorn, rycka i mammas hår och att krama hennes arm och gnugga in näsan

mot den när jag blir matad. Jag skrattar som en sol när mina syskon och min

pappa kommer hem från jobb och skola och jag älskar att bli krypjagad genom

huset. då skrattar jag så jag nästan kiknar och faller på näsan ibland..

I veckan fick vi besök av fru Persilja som kom med fin mysgrön lampskärm

till mamma. det var kul för mamma blev jätteglad och jag gillar att sitta och

fika och busa med mammas kompisar.

Nu är jag trött och ska sova lunch.

stor blöt puss på er

~ Ossian och mamma

väderväxlingar

ett brev kom med posten med turkisk konfekt och annat vackert och gott. tack

käraste Sara, det hade ingen av oss tidigare smakat så det var en upplevelse,

med stora förundrade ögon och vitpudrade fingrar, lite magiskt, lite Narnia mitt

i nordligaste Norrland. Solen också på besök, den efterlängtade..

så till frukost fnittrade vi, jag och Liten. fnittrade åt prassel med färgglada

knäckformar, fnittrade åt morgonprogram på radion med roliga busringningar,

åt blöta pussar mitt på munnen och stadiga tag i mammans hår..

Nu sover han min Lille. jag har ätit halva min lunch när jag dippar lite igen.

hur det svajar det där mellan glädje och svårmod. något som hunnit ikapp..

Känner jag måste titta på färger

och sol. grönt rosa och soligaste gult. och pladdrigt prat med goda vänner,

kramas hårt och länge och andas genom näsan...

Vi tar med mig svårmodet på stan efter lunch och fikar glädje med momor.

färgat glas tycker jag om. tre gröna vaser i vårat köksfönster

..gör mig glad..

puss Lycke

och jag går med raska steg längs vägen. det är plogat så det känns lätt som ett fjädersprång.

Jag har ett stadigt, men ändå glättigt, nästan lite flärdfullt tag om barnvagnen, och att vara

rak i ryggen känns inte särskilt svårt. Snöknarret under mina fötter, vinden som viner genom svärmor-

farmors vantar. Vi är ju trots allt väldigt nära havet, jag vet, det fina man nu påminns

om. och jag knyter handen lite lätt och skiftar mellan att värma tummen och fingrarna, men jag bryr mig inte alls om att blåsa värme in i dem, för jag är glad...

tänker tillbaka på helgen som var. som var så bra. satt ute på café hela lördagen, läste böcker

och bara existerade..det var gott, så började jag sakna de mina och kunde gå hem sådär

omkring fem...tack för det käraste

~Lycke

fredag

sommarminnen. men..jag har inte varit så närvarande på några dagar. har känt mig

så trött och less på mycket och det mesta om jag ska vara ärlig. den ständiga disken,

städet, matlagningen, väggarna och det att mannen inte kommer hem förrän sent, är

uppe i köket hos mig först vid halv sju om kvällarna. då är det 2 timmar kvar tills barnen

ska ligga till sängs, och jag räcker över det jag tyckes kan..men så har jag ändå alla ögon,

öron i beredskap och kollar minsta vink för när han kommer hem från jobb är han ju inte

alls påkopplad på samma sätt som jag

och ibland blir jag bara galen.. på det..uppkopplingen

då kan jag önska mig en ensam liten stuga mitt inne i skogen. bara jag. och tusen goda

böcker, ett antal ravioliburkar, kaffe och mjölk och läsk. många varma duntäcken och en
avstängd telefon...

så. nu har jag fått det sagt. och nu vaknar Liten söt. Här lite bilder från pappas stuga vid

havet. Det var farfars..pappa berättar hur de forslade dit stugan över isen..flera mil från

var den stod..mycket minnen i varje andetag...

kramar en fredag, Lycke

(någon som vet vad glasen heter, önskar så vi hade liknande hemma hos oss )

det fladdrar om en sommarvägg..

~Lycke