onsdag ..
ibland känns det som om jag ser genom ett fönster. ett immigt, med regndroppar på, snö..
som om jag inte kunde skala av den där hinnan
... när jag ska prata med folk. sånt där allmänt prat om väder och vind ni vet.
Ändå vet jag så väl hur man gör. det där inbyggda schemat på hur man "ska" vara. visst vet jag ju..
men men. jag har lite svårt för sammanslutningar där det känns som man ska vara på ett visst sätt för
att passa in. små gruppbildningar..
men jag är ju ändå vuxen nu !. minns det. jag kan välja.. det vet jag. en av de där små lyckorna som
ändå följer med vuxenlivet. Jag kan välja vilka jag vill umgås med. och jag kan välja att baraVara, precis
som jag känner att jag verkligen är. Jag kan välja att säga att dagen känns grå på ett mjukt och mysigt vis, som en stickad kofta ungefär. Eller att det som idag. känns som hos mormor om Julen. mormors julvinter..
Jag kan välja att sätta mig ner fast alla andra står, och jag kan välja att tycka annorlunda, eller att gå vidare med ett vänligt leende och högburet huvud om jag känner att det bara är jag som underhåller samtalet. Att vara sann mot sig själv, inför livet, inför varje minut, jag försöker
och tycker det känns fint..
Nu ska jag ringa min kära och fråga om det är ok att jag börjar riva taket i vardagsrummet (ler)
om hallen: ett litet tillskott: studentkrokar. tycker de passade in. och om hallar överhuvudtaget. Jag kan
tycka mycket om dem. bara tanken på besök, spännande möten från förr. tänker på paraplyställ. som från det när jag var Liten. tänker om jag hittar ett likadant. ett likadant som då..
~Lycke
translation: sometimes it feels like I´m looking through a window. a misty, with raindrops on. snow..
as if I can´t take of that emulsion...
..when I´m talking to people. that kind of smalltalk of weather and wind you know. Still I know so
well how to do it. that built-in scheme of how to "behave". sure I know..but maybe I don´t want to.
I don´t really like gatherings where it feels like you have to behave in a certain kind of way to fit in..
small groups of people.
But still I´m a grown up now! remember that, I can choose..I know that. one of the small hapiness
that follows with adult life. I can chose who to associate with, and I can choose to just Be, exactly
how I like for the moment. I can choose to say that the day feels grey in a kind of soft and cozy way,
like a knitted cardigan sort of. or that it, like today feels like when small at grandmothers winter-house. Grandmothers Christmas-winter. I can choose to sit down although everybody else is standing and I
can choose to think otherwise, it doesn´t matter, or to move on with a friendly smile on my lips and my
head held high, if I feel that it´s just me maintaining the conversation. Today I want to be true to every
minute of this precious life. Now I want to call my husband and ask if I can start to tear down the ceiling
in our livingroom (smiles)
about the hall: a small addition: studenthooks, hangers. thought they fitted in so well. and about hallways
on the whole. I can like them so much. just the thought of visitors, exciting encounterings from the past.
thinking of old umbrella-stands. as the one we had when I was small. thinkiing if I can find one alike. the
same as then ..
~Lycke
25 kommentarer:
Snevejrs knus fra en ven i Danmark, der ofte sender dig en tanke :)
Hei på deg!!
Så fin gang, nydelig påfugltapet og så fine knagger!! Passet jo perfekt inn i stilen:-)
Her er det regn og atter regn...Kjenner jeg blir trøtt av alt regnet.....Men sånn er vinteren her i sør-norge.....
Hos naboen står nydelige rosa roser, gikk forbi de i dag, så fine:-))) Gav litt energi å se de fine rosene:-)
Ønsker deg en fin kveld og morgendag:-))
Klem Siri
jag vet innerst inne att det är bättre att säga rakt ut. inte gå omvägar, säga hälften. eller bara tiga still. innerst inne vet jag men det är inte alltid lätt att göra. att lyfta locket. öppna upp. jag tar små steg. ibland fram. ibland bak. men i alla fall steg.
kram åsa
Snow and blue, so beautiful! Hugs, warm thoughts to you :)
Ja, hallar är fina och spännande platser. Vilka fina krokar ni har på den vackra blå väggen!
Dina ord är så vackra ...
och bilder också jag tycker så mycket on blå och jag är säkert att du hittar ett likadant paraplysäll
♥ ..
kram
maria
(jag tycker så mycket om svenska hoppas att du förstå vad jag skriver...:)
(I can write in english too)
I love that beautiful blue in your home. And oh! Snow! Winter has come! I hope you are warm and safe in your little house, enjoying a nice hot cup of something.
Så fina krokar!
Jättefina krokar. hur opraktiska som helst men de har en själ som inte en vanlig hängare någonsin kan uppnå! Har också själv - massavis med sådana - olika - en kaos av jackor och annat - men oj så hemtrevligt. Presis som du skriver - en känsla av studentlyan - folk som bara skulle titta in, men stannar och fikar - utan förvarning - men har ingen aning vem som sitter in i köket och myser ...
Att känna att man tittar genom ett immigt fönster när man pratar med någon är nog mer än vuxet. Det kanske inte är din imma som hindrar den där känslan att möta den andras innersta utan någon annans. Det är ytterst få människor som vågar var den som de är. Är man inte den som man är - har man en osynlig hinna - dimma runt sig. Jag tror att du av alla andra har ett mycket klart fönster. Det är kanske därför du nåterar så många immiga som bemöter dig. Det är fint! Mycket fint!
Losarinas mor: kramar tillbaka från ett solsnöigt Sverige (ler)
Siri Ore Elle: hej vad roligt att du kikar in. stort välkommen är du. Lät fint med rosor fortfarande hos er ändå. idag skiner solen och snön ligger kvar. som en riktig februaridag :) glad du tycker om krokarna och tapeterna. vi är mycket nöjda..*
Åsa: jag skrev om här lite för jag kände att jag var nog mer än lovligt otydlig när jag skrev :) jag vill så gärna alltid kunna vara bara som jag är med folk. och det har jag oftast inte alls svårt för. det är bara den där andra delen. när folk har en jargong jag inte riktigt känner att jag följer med i, kallprat ..och så ska man samtala ändå. det tycker jag är lite svårt ibland. för man vill ju ändå mötas tänker jag (ler) och kramar..***
~Lycke
Satu: warm thoughts back to you sweet you. do you also have snow now. have to visit your place and look..love Lycke
Queen of K: tänkte väl att du skulle tycka det med. och att du skulle gilla krokarna. de känns så helt rätt här..tycker verkligen om dem: tunga, mäktiga, snirkliga :) och faktiskt riktigt bra, kan hänga många kappor runt om..mmmm...tycker om, kraaam
Maria: tack raraste du! jag förstår mycket bra vad du skriver. var bra du är på svenska!!! så jag skriver på svenska tillbaka till dig. säg bara till om du inte förstår..! och ja det blå! är völdigt förtjust i våran hall kan jag säga..***
Heather: yes yes yes! the snow has arrived here. and are here still today..som degrees cold and the sun is shining. very beautiful day..happy you like the blue..love Lycke
annika: ja, jag blev så glad i dem. gillar verkligen. kram på dig..!
Nina: tack raraste du för de orden! jag kände mig manad att skriva om inlägget en smula sen jag läste din kommentar. för det var nog mer än lovligt luddigt. så nu har jag förklarat närmare här. och ja du har så rätt. jag brukar verkligen vara mig själv som allra oftast..och står verkligen fast vid att få vara det i de flesta sammanhang. men ibland hamnar man ju ändå i diskussion med någon eller några som man känner lever på en helt annan planet än en själv. som pratar på ett helt annat vis, och som inte känns tydlig, som det känns i min värld. och det är då som det kan kännas svårt då man ändå vill försöka konversera (ler).
tycker så mycket om dina ord hos mig..***
kramar Lycke
Så bra det blev med krokarna. Perfekt.
Här har ännu en vecka lagts till handlingarna...svisch svisch. Vart tar veckorna vägen? Syns kanske nästa vecka? :)
Persilja: visst blev det kanonbra! trivs så himla bra i hallen nu. fast nu vill man ju också komma vidare med det andra. skapa ett sovrum i vardagasrummet..ååh vad kul liksom!!! och den här tiden som går så fort. jag begriper inte heller. syns hjärtans gärna nästa vecka. vi siktar in oss på det tycker jag ***
kraam Lycke
Visst är det viktigt att vara sann mot sig själv! Det allra viktigaste... Sedan måste jag bara frågar var du köpt dina krokar, såå fiina! Vacker blå färg också!
Kram
Petronella
Åh, kära fina, säger som du hos mig, att jag känner igen mig. Det här med att välja att inte vara på det där viset man ibland kan känna att man förväntas vara på... Som jag, alltid fått höra från andra om hur jag är... Blivit en sanning som jag nu skalar av som en alldeles för stor sticksig tung illaluktande maläten tröja... Och är som jag är och vill vara. ( övar i allafall på att inte ta in och påverkas för mycket av andras känslor och ångest...)
Hallen din är ljuvlig, älskar krokarna! Vet du, jag fann er paraplyställ på loppis för ett tag sedan, med tjock båtsnöre (om du förstår) som handtag, lejonhuvd som påminner mig om Narnia... Känns fint att ha en liten del av Narnia i hallen. (Min pappa sa alltid när vi var små, att han har varit där)
Och snö! Vad jag längtar!! Här har löven fallit av, och det regnar, har regnat i en vecka nu...
Kram till dig!
Åhh er hall är helt ljuvlig kära du och dom där krokarna passade verkligen in i stilen.. <3
Tänk om man kunde komma och hälsa på dig..dricka en kopp te..prata om allt och ingenting..bara njuta av nuet.. <3
Kramar
Sanna
oh yes,
älskar dina ord! tänk att det ska vara så svårt (numera gillar jag att säga utmanande istället för svårt, känns mer hoppgivande på något viss) att stå för oss själva. att våga välja det vi vill. tycka och tänka. som vi tycker och tänker.
så lätt att känns oss som offer.
jag övar detsamma, att vara sann mot mig själv.
skulle gärna, igen, sitta och prata med dig. om allt det där andra som man inte når när man småpratar och inte vågar släppa in.
längtar efter snö.
kramar
Normer. Det har jag svårt för. Att passa in bara för att passa in liksom. Fast jag är jättebra på det om jag vill. Socialt kompetent liksom. Stor kram till dig och lycka till med taket!
men du, har ni snö nu? å den där hinnan framför fönstret framför ögat, fast för mig är det nog åldersseendet som spökar och ibland tänker jag att det är bra att man inte ser allt, som små gruppbildningar, för det kan göra så onödigt ont. kram i kvällsmörkret!
God morgon Lycke. Man skall väll inte här i blogg köra alldeles för "dimmiga" samtal, men jag vet gott och väl vad du skriver om och vet även att du vet vad jag menar.
Det finns en orsak att jag bor som jag bor. Här är jag fri och slipper det där dimmiga som jag inte klarar av. En del av oss upplever mera dimma än andra av oss. Jag har fått tacka nej för flera arbete pga. dimman. Nu när man vet hur det är, vet man hur det kommer att bli - och då väljer man avstå. Det finns människor där tanken går mycket fort - i högvarv. Där som någon annan tänker en gång - finns det människor som hinner att tänka 10 gånger. Jag gillade för att ha 1000 bollar i luften - då han jag inte tänka 10 gånger. Jag har alldrig behövt en almanacka eller annat - den finns i mitt huvud. Man blir dock trött när huvudet börjar likna en överhettat prosessor i en PC.
Här på landet kan jag styra det hela och behöver inte försvara mina gärningar utan kan skapa i min egen lilla värld. Saker som ingen annan ännu ser - men kommer att se med tiden. Det finns många böcker av detta. Jag har en väninna som på något sätt liknar dig ... det är hon som peppar och peppar, tipsar om böcker om säger saker som jag har ibland svårt att ta till mig. Hon är frånskild från en man som är mycket känt psykiatriker - med diagnos bipolär. Sonen har ärvt "diagnosen" efter pappan och det är därför hon är så inne med "udda" "dimmiga" människor. Bipolär är en konstig diagnos som egentligen inte finns idag. Just nu håller man på att söndra den i 1000 bitar med 1000 olika diagnoser - så den biten kan man nog hoppa över och bara konstatera att vi är olika.
Det som jag ville säga att det är bara bra att vara dimmig ibland - det är bara ett bevis att man har eget sinne och egna tankar ;) Tyvärr tar dagens samhälle inte vara på dessa extra talanger. Alla barn som idag stämplas som svåra, hopplösa - puffas in i en särskola ... de är egentligen barn som har mycket potential men behöver vägledning att hitta rätt.
Om du tänker på kända människor i tiden - undrar hur dimmiga de har känt sig - och ofta! Oftast de är en av 3 personer av 100 som väljer att gå ått vänster när alla andra går till höger. Inte undra att det känns dimmigt ;) Ändå, med tiden, har deras dimma blivit något som är självklart till dagens människor.
Nej nu skall jag sluta och fixa frukost till barnen. Kort och gott - mitt liv - efter alla dessa år har jag letat fram en miljö där jag kan vandra i dimman hur jag vill - och hur länge jag vill och känna mig hemma ;)
Kramelikram!
vackra ord, sanna ord om att vara sann sig själv...stärkande ord, gemensamma ord som får mig att inse att jag inte är ensam med att välja att vara jag...TACK!!
kram Åsa
Petronella: så glad du kikar in igen. visst är korkarna underbara. vi trivs så väldigt fint med dem. de kommer från det här stället: http://www.adolfstrom.com/handel/produkter.asp?kat=52&r=14
och hon som sålde dem var verkligen jättetrevlig..!
kramar Lycke
Emmie: ååh det där paraplystället hade jag velat se! måste kika in till dig och se om du visar. har inte hittat nåt ännu, men det dyker nog upp.. kraaam
Sanna: det hade varit fint om du kunde komma. te eller kaffe, saft och vad du vill. glad du gillar hallen ***
Sarapirat: snön regnade bort idag tyvärr, men den goda känslan finns kvar och jag hoppas den snart kommer tillbaka. och gärna att jag velat sitta och prata med dig mer, det vet du. utmanande, det var ett bra ord för det ..kraaam
Pia: jo jag kan jag med, om jag vill (ler) man har ju haft några år att träna, bara ibland att det stör inom en, men då är det ju bara att släppa taget och vara sig själv, inte alls svårt egentligen..inte nuförtiden och det är så skönt..
blev så himla glad över ditt kort..TACK rara, precis vad jag behövde till mina tankar..kraaam
pippilotta: jag ser alldeles för väl ibland :) här har snön regnat bort, men den kommer snart igen..mmm..kraaam
Nina: vilken underbar kommentar! tusen tack för den, så mycket klokt som sägs från dig och jag håller så med om det du säger. har en väninna som är bipolär så jag vet lite vad det handlar om..för henne i allafall, och hon är en mycket klok människa med många sinnen (det har vi ju alla, men hon använder dem mer) och en närvaro och ett djup jag uppskattar så mycket. där är det inga svårigheter att mötas minsann. och jag står också för vem jag är idag. har haft det lite som dig förr..att jag gjort mitt jobb så bra men spelat den där rollen så väl och jobbat så jag nästan stupat..tagit på mig en roll som inte känts som jag och alltså inte mått riktigt bra inom den. idag känner jag att jag är i mitt rätta element jag med och har insett att det är upp till en själv att välja. går jag emot mina sinnen, mitt inre jag så blir det helt enkelt inte bra. sen får det bli fattigare eller annorlunda på annat vis - det kan inte bli annat än bra, för jag ger mig ju inte ut för att vara något annat..
oj, måste kila, men så fint att prata..
kraaam Lycke
Åsa: så glad du kikade in och så glad mina ord kändes gott i dig. känns verkligen bra i mig med med någon som känner igen sig. kramar genom rymden en lördagkväll, Lycke
Den blå färgen! Fint!
Har du läst boken med samma namn? en av mina favoriter. Känns som om du kanske också skulle gilla den. Tracy Chevallier heter författaren.
Skicka en kommentar