Så mycket känslor. och jag är så tacksam, för allt allt allt..

men så mycket känslor jag nästan drunknar..jag..

hör musiken den strömmar genom mina gångar,

gener, vener, läker, helar men det gör så ont också

du som jag saknar, du, alla ni som jag älskar..

och som och hur jag varit så rädd att leva

jag lever nu,

jag lever nu, jag jag lever nu

men jag är lite rädd också

tillit

det är så vansinnigt vackert ******

alla kära, jag kommer igen, jag måste bara landa lite..

~Lycke

vaknar..

snart vaknar de, fjärilarna, bina och trollsländorna. Jag hälsar dem välkomna med ett honungsbi

runt halsen och med de små rara tändsticksaskarna jag hittade på tradera, de känns som något

jag sett i farfars sommarstuga när jag var liten. Jag ser fåglar bygga bon i holkarna utanför mina

fönster. Jag ser solen.

och jag har börjat på en målning utifrån skissen jag gjorde för ett tag sedan. det är så roligt, fastän

jag inte hinner så mycket mer än några penseldrag per dag. men det är så sköntt att jag fortsätter

att måla med tanken att jag knappt ens kan, hur jag låter bli att vara sådär förskräckligt pretentös,

hur jag låter bli att fastna i detaljer. Jag gör det enkelt istället. då blir det till något mycket mera

barnsligt, naivt och alldeles av sig självt, är jag tillbaka i barndomen igen, i sagorna.

Någon som känner igen busken till vänster. det är min barndoms rosenbuske, min salikon, så

som jag tänker mig den...

~Lycke

om tiden och musan





Så. Äntligen är datorn fixad igen. ominstallerad och som alldeles ny, och idag har det snöat

aprilsnö. på solblänket i blanksvarta gatan..

Jag söker fortfarande efter tiden, rummen där jag hinner allt det där som jag tänkte. Tänker

att den där tiden kanske finns där. i mellanrummen någonstans. I ett parallellt universum där

den bara ligger och väntar på att man ska upptäcka den. Jag tror kanske att jag bara behöver

släppa taget igen.

Som för någon dag sedan...

Jag satt i bilen. påväg från ICA med kassar tunga av nödvändigheter. så kände jag hur jag

slappnade av och log, stängde av radion, när jag svängde in mot vägen som leder hem..

och plötsligt kände jag hur hon var nära. min musa från andra sidan.. hon från bakom havet.. och

jag kände konturerna av henne inom mig och jag kände mig plötsligt alldeles hel. sådär som när

allting faller på plats och man verkligen ser hur det är glasklart och begripligt, ett tredimensionellt

djupseende..tiodimensionellt kanske rentutav. och där fanns mina rum,

Jag kände dem alldeles tydligt.

Fåglarna kanske ser henne när inte jag gör det.

Men känner henne ibland, det gör jag

Ja, det gör jag..

~Lycke

vägen till havet

Där går vägen ner till havet. Vårat hus ligger till vänster om där jag står, och sedan

är det tre hus ner längs vägen innan lilla stigen ner mot stranden börjar. I Litens

rum hänger en annan strand på väggen. ett stort tyg med mumin familjen och en solig

dag, nästan så man hör vågorna, skratt och glada samtal på avstånd. så ska vi också ha

det snart. solen töar snön och tallarna tror också det är vår. riktigt känner hur de suger

åt sig av solen, av de ljumma vindarna. vajar och knakar lite som av en inre eld, stilla

sjuder. asfalten hej och idag har den torkat upp.

Har varit mycket i dagarna. Mannen på jobbresa igen. den här gången till Berlin, och

jag har stupat i säng om kvällarna och ändå sovit så lite. jag gör så är han är borta..

alla sinnen på helspänn helt plötsligt, Liten som grymtar i sömnen och dotteren som

väcker mig klockan fem och är ledsen för att hennes örhänge försvunnit bland trassliga

lakan. Beundrar så mycket dessa starka vackra kvinnor som tar hand om ännu fler barn

alldeles på egen hand. som Drömma..som ändå ser så ljuvlig ut i varje steg hon tar..

Här är hårtrassel, så många soppåsar, disken..hela tiden maten och läxorna..

hold on...

Hej igen! Blev avbruten där igår. datorn som inte ville vara med längre. vi måste installera

om hela... alltihop! Kommer att ha lite svårt att kika runt hos er de närmaste dagarna, om jag inte som just nu....,Sitter hos en vän och skriver, dricker många koppar kaffe.... tycker att

livet är rätt så vansinnigt fint hursomhelst. solen skiner, dotteren på filminspelning och mellansonen på friluftsdag och slalom. Jag tänkte skissa...måla...har många planer som trängs och buffas

inuti....och sommarlampan som hänger i fönstret.

kramar om, Lycke

Rejmyre, filminspelning och en rofylld storm

Det är fantastiskt när jag kan vara så lugn och tillfreds trots att det blåser! Det går vita gäss

bland träden. Liten är helt faschinerad av att bara titta på hur de svajar och far, hur det tjuter i

fläkten och dånar i fönstren. och jag ler fast det är grått, jag låter mig svepas med av vinden,

jag släpper taget om den där stora, tunga stress- och press tv:n och upptäcker att det är ganska

lätt......jag bara ställer den ifrån mig helt enkelt, acceptans, tillit..

annat som följer med. Jag har haft en tjock mur mellan mig och mitt skissande, mitt målande.

Haft så löjligt höga krav på att allt ska bli så bra på en gång, att jag ska få ut mig allt som

ligger där och lurar, på ett sånt där perfekt vis. så har jag pillat och målat in mig i ett hörn

jag aldrig tar mig vidare ifrån, och ingenting alls har blivit gjort egentligen..

Igår kände jag bara att. jag struntar i allt det där. att jag är ju inte alls duktig ens en gång på att

teckna, att måla, så varför bry sig. Jag är egentligen ganska dålig, tänkte jag, och sen kopplade

jag loss resten av mina tankar och bara skissade i några minuter. Så här är resultatet. en ganska

dålig skiss. men jag kände en sak. jag kände hur jag hittade något där. och jag kände att det här

kan bli någonting. så jag ska fortsätta på den där skissen, och göra fler dåliga skisser ska jag,

så kanske det kan bli en ganska ful tavla rätt vad det är...en vacker dag, eller kanske en grå.

Faktum är att det är lite så jag måste tänka för att kunna riva den där muren, krossa fördäm-

ningarna och bli en del av det naturliga flödet, igen, go with the flow... ja

en annan liten samling. Rejmyre. jag gillar det gröna och bubbliga så mycket..

Ooh, höll ju på att glömma berätta. Dottern ska få bli statist i en filminspelning. Eskil och

Trinidad heter filmen, som börjar spelas in här uppe i Luleå nästa vecka och går upp på bio

2013 De hade intervjuer runt om på skolorna här för några veckor sedan, och det är Lilla L

och en annan flicka som får vara med från deras skola. Gissa om hon blev glad. hon var som

ett uppochnervänt stjärnfall ungefär, och glitter i mammahjärtat såklart *

~fredagskyss Lycke

händelser

Tänkte precis skriva "här händer det inte så mycket", men det gör det ju ändå. i det

lilla garderobslivet lyser solen in, guldkorn dansar över väggen och solskuggor är

spännande genom Litens ögon, mina..Med posten kommer en vacker brosch som finaste

Sara gjort i present åt mig. och fotoberlocken med lilla L som ängel, den har hon också

skapat, på beställning av mig. min lilla alldeles levande ängel som jag bär hela tiden nu.

Tack raraste, så himla fin var den !!! Med posten kom också mera konst för mina födelse-

dagspengar. också tipsad av Sara. Denna heter "Perched" och är skapad av Swanbones,

som har en fantastisk konstblog genom mina ögon.

Mera. haren som hoppar i trädgården när ingen ser, ekorren som äter i fågelbordet

när alla ser. och så har jag lärt känna kvinnan som bor i det vackra gamla huset med

Frida Kahlo i fönstret. Det visade sig att hon har en Liten pojke. Lilla B, som bara är

fyra månader äldre än Liten. De kom på besök igår. Solkaffe, lärakännapratoch de

smås förundrade lek, blickar på varann. Det var fint. Jag tror Liten tyckte om lilla B.

Han försökte äta upp tårna på honom..

~marskramar Lycke

laga vingar

solen genom ögonen, fåglarna i hjärtat. De trasiga vingarna lagar de idag, med kåda från

träden, björksav och av Litens gröt med banan och äpple lagar de sina vingar. jag vill att

de ska få flyga nu, försiktigt och ödmjukt, med mjuka vingslag som nuddar bara alldeles

mjukt mot kinden. Jag tror det är vår nu. takdropp, trädknoppar, de solblanka isgatorna,

som glas är det där jag går

och solen genom allt. Volangklänningen jag fann på tradera för fem kronor, fladdrar kring

mina axlar, knän, verandadörren på glänt i ljumma vindar. jag vill måla. det är dags att

dansa nu..

~Lycke

translation:

The sun through the eye, the birds in the heart. they are fixing the broken wings today,

the birds, they are fixing them with resin from the trees, birch sap and with the Little ones

cereal.. with the taste of bananas and apples. I really want them to fly now, carefully and

humbly, with soft wingbeats that just barely touches the cheek. I think it´s spring now.

eavesdrop, treebuds, the sunsmooth icy roads, just like glass where I go, it is..

and the sun through everything. The valance dress I found at tradera for just 5 kr, flaps

around my shoulders, knees, the French door ajar in soft winds. I want to paint. It´s

time to dance