Hur man egentligen gör för att sluta amma! Jag har efter mycket tankar och en
hel del djupt sorgsvarta mammaotillräcklighetstårar kommit fram till att jag måste.
På grund av sömnlösheten...som trots att jag egentligen fullständigt struntar i
den...bryter ner mig allt mer. Igår var jag riktigt förbi igen. Efter tre nätter med
knappa 3-4 timmar per natt. Den sena insomningen, hjärnan övertrött, på högvarv
och absolut omöjligt att somna om efter nattamningen, vrida, vända, vettvilligt vilda
karuseller i mitt huvud. Räkna baklänges, börja om...
Och långsamma dagen efteråt. Trög, seg, och ilsk vid minsta uppmärksamhetskrävande
grej. Sirapsben.
...Som en trött och tung Hemul som gått vilse i mumindalen blir jag..
Antar att det bara är att bestämma sig. Att göra det ordentligt. Att förstå att Liten
antagligen glömmer ganska fort, och att vi kan kramas minst lika mycket i allafall.
Nära nära. Den där närheten..
Den finns ju ändå kvar. Som att kamma håret på de stora. Fläta flätor på L. Lägga
slingorna mjukt om varann. så fint jag bara kan. Morgonkramen. Känna hur de smälter
och blir små igen i mina armar. Alltid, mina bebisar...
Liten sover. Nu ska jag gå ut och rota i förrådet. Leta efter gröna flaskor, vaser och
mera sommar. Snart kan jag ha klänning utan fula fleecevästen över. Utan att vara
rädd för vind och mjölkstockning i brösten.
fredagskyssar till Er...
~Lycke
11 kommentarer:
Hej!
vilken härlig blogg du har.
Fint och tänkvärt inlägg som genomsyras av kärlek och berör,
Ja visst är det underbart med denna årstiden,
kram och trevlig Helg!
Vi varvade,med laska och amning,natten gick pappan upp ibland så jag slapp,de gick faktiskt att amma "lite",man anpassar sig...kanske bra att prova att bara amma dag,och flaska natt?
förstår att det är lite blandade känslor kring att sluta amma. men tänk att du kommer kunna ge dina barn ännu mer av dig själv om du är pigg och mår bra istället för att vara ett vrak pga amningsschemat. kan du inte fasa ut lite, typ vartannat mål amning, vartannat flaska, så kanske din man kan ta nåt av flaskmålen?
kära lycke.
din sömn är viktig. jag tror precis som du säger att närheten finns där ändå.
det är fint att vara tillbaka.
vackra flätor.
kramar
Ja för sen när man väl har lyckats sluta kommer en härlig frihetskänsla över en. Som att man blir lite mer sin egen igen. Tyckte jag iallafall.
<3
Fina flätor. Ditt barn behöver en utvilad mor. Du är lika mycket mor även om du slutar amma. Trevlig helg. kram
Hej Lykke!
Läste din kommentar hos Persilja angående nya sonens (grattis!) olika stora pupiller...jag är gift med en man (47 år gammal), som är född med olika stora pupiller. Vår son begåvades med dito. Stötte dock på "problem" vid ett akutbesök på sjukhuset, efter att sonen fåttt en ORDENTLIG smäll i skallen som liten - sjukhuspersonalen noterade DIREKT hans olika stora pupiller...men sedan kollade de in den medföljande oroliga faderns (makens) pupiller, och insåg att det var ärftligt, och utom "fara". Alltså helt lugnt. Jag lovar. Man kan födas med olika storlek på pupillerna, liksom man kan födas med ett öga av varje färg! Lugnt, Lykke! Sov nu så gott du kan och lycka till med "avamningen" - själv ammade jag väl max 2 månader innan jag bröt ihop och började om. Började om med ersättning och fadersmedverkan. Det gick precis lika bra. Var och en finner sin egen väg. Men det vet du...
käraste gumman
ja det känns som en sorg, men dom växer sej fina och friska i alla fall...Närheten, kramarna, kärleken är ju alltid med i alla fall.
Du är inte en sämre mamma bara för att du slutar amma gumman, amningen funkade bara 2-3 månader för mig med alla barn..sen blev det strul..men nappflaska funkar ju bra och då blir det ju lika mycket närhet.. Krama och pussa sina barn slutar man ju inte med för det.. <3
SV: Ja kulan hetter rosarium, jag har en liten samling nu..men ser dom lite då och då på loppisar så konstigt att dom inte verkar så vanliga mer norrut.. =)
Hoppas du har kommit iväg på en liten loppistur nu i helgen! <3
Kram och puss
Sanna
å den där närheten. Lycke, du beskriver så fint. jag börjar nästan gråta.
sluta amma... kluvet. och svårt när det än är dags. seperationen, och övergången till något annat. ibland saknar jag amningen. ska man aldrig vara med om det igen? underligt. men mest tycker jag det är skönt och en frihet. frihet. jag är jag. jag kan klättra i träd. och snurra runt stolpar. hoppa på asfalten. utan att det surrar i brösten.
du måste få sova. dyka ner.
det är svårt fina du. men du klarar det.
styrkekram/josefin
Caroline: Tack snälla för de orden. Ska kika in till dig också så fort jag får tillfälle ***
C. Tvillingmamma: Tack för tipset. vi försöker precis som du säger..varannan. går ganska fint nu, fast visst är det lite ledsamt.
killmamman: Tack rara du. Mannen är jättebra på att ta honom på natten. Bara jag som ändå vaknar..fortfarande så inrotat, men det går nog till sig..
sarapirat: Så underbart att du är tillbaka..saknat ju!
Emeli: Jo, jag vet ju det där innerst inne, det kommer att bli skönt sen. Mycket snart, kram..
Gila: Visst är det så. Det är nog bara så man reagerar helt instinktivt *
Mynta: Tack så himelens mycket för de orden!!! Betyder massor att höra! Tror nog inte heller att det är något galet. Han är ju så vaken på alla sätt man kan önska..och så tycker jag det börjar gå till sig också. Så himla kul att du kikade in hit! Brukar läsa dig hos P. Har du börjat blogga igen, kikade in förr nån gång och då var det lite stiltje. Ska kolla..
C: Visst är det så. Finaste bästa du. Det går till sig det här. Det känner jag. Ses snart???
Sanna: Skönt att höra ändå snälla du. Ska kolla noga om de inte dyker upp till mig med, vill samla jag med :)
Josefin: Tack Fina! Så härligt att höra från dig. och visst vet jag..det där med frihetskänslan sedan. Men det är ju det där med sista gången också, för det är det alldeles säkert. Tror det blir bra det här. Massor med kramar...
~Lycke
Skicka en kommentar