till-vidas-ara

tre franska filmer ( och en italiensk ) ...

Tre franska filmer och en Italiensk:

Ja, nu har jag sett fyra av fem, av de filmer jag hyrde. och jag utlovade visst recensioner (ler)..

"Oskuldens tid" vad den första jag såg (de tre första bilderna) :  En mycket vacker film i bild och miljö, om livet på en engelsk internatskola för flickor på 30-talet. En lärarinna med rebelliska, konstnärliga, och passionerade drömmar, och mycket karisma, beundras och följs av sina elever, tills en ny flicka börjar på skolan och allt ställs över ända. Lärarinnan blir besatt och förälskad i den nya flickan ...med hemska följder. Filmen berör, den är stark, och jag kommer inte att glömma den; vacker men hemsk och jag ser gärna något annat precis innan jag somnar..****

Augustilunch i Rom (de två följande bilderna) En medelålders man bor hos och tar han om sin mycket gamla mamma. Över några dagar får han i uppgift att ta hand om ytterligare tre åldrande damer trots egen bristande hälsa och en lätt olust :) Han passar upp på dem i deras lägenhet medan värmen stiger och damerna visar sig inte vara alltför lätthanterliga, men ändock törstande efter liv och upplevelser! Något av detta finner de trots allt tillsammans på ett rörande fint vis. Livsglädje, vilja till, envisa levande liv i italiensk lägenhet. Jag är lite kluven men tycker om ändå..Huvudpersonen särskilt får jag en viss ömhet för..***

Kvinnorna på sjätte våningen (två bilder) : En man i övre medelåldern i högre klassens Paris lever med fru och två "internatskolda" söner när den eviga hemhjälpen säger upp sig. De hittar en ny bland det spanska damer som bor längre upp i det gamla flerfamiljshuset, med följd att mannen plötsligt blir väldigt förtjust i både henne och i allt vad spansk kultur och liv handlar om. Ganska gubbsjukt och klichéartat, men varmt gestaltade människor som ändå når en liten bit in i mitt hjärta. Och såklart en mysig italiensk miljö som jag ju tycker mycket om ***

Jag älskade honom ( nedersta bilden): En kvinna blir övergiven av sin man som träffat en annan kvinna. Djupt deprimerad följer hon, och hennes två små flickor, ändå med sin svärfar till deras sommarhus på landet. Det är vinter och aningens snö och kallt och man känner verkligen hur djupt hon sörjer medan minuterna sakta följer på varandra, helt fastkörd, "stannad" i sorgens tidlöshet. De talar inte mycket med varann, men efter ett tag öppnar sig svärfadern och börjar berätta om hur han levat hela sitt liv olyckligt kär i en annan än sin fru. Vi får följa hela hans olyckliga men självförvållade livshistoria genom filmen och vår olyckliga huvudperson är mestadels den som lyssnar. Ändå tycker jag väldigt mycket om den här historien. Och hur det som satt fast i henne sakta börjar lösas upp och utvecklas till något annat när hon får någon annans situation att fundera över. Vacker och hoppfull i mina ögon, kanske inte i andras. En miljö som är nutida, ganska vacker, men obetydlig i förhållande till alla dessa känslor ****

~Lycke