Sitter med benen dinglande utanför baklongdörren och dricker kaffe! Försöker hitta lugnet igen. Tänker tankar om andlighet och materialism och hur illa de kan passa samman.De senaste dagarna har jag försökt att bara leva i nuet och hämtar lugn genom att meditera och andas genom näsan:) Söker efter min andlighet -
Den jag hade så självklart, och nära till, när jag var barn. Jag var som en kristallklar, öppen kanal för alla sorters goda livsenergier...minns hur lilla Lycke, ibland stannade upp och sa till mamma:
"Mamma...nu kommer änglarna...!"
Jag minns känslan jag menade! Det var som att genomströmmas av ett pärlband av glittrande lyckostjärnor som rann från hjässan och ner till fötterna.
Vet inte om hon någonsin begrep vad jag menade, men jag minns...! Jag minns också en julnatt hos mormor och morfar, då alla sov utom jag...! Jag låg och beundrade den fina trasdockan jag fått på julafton. Plötsligt hörde jag den ljuvligaste musik jag någonsin lyssnat till. Den kom från fönstret i rummet där vi sov och jag steg försiktigt upp ur sängen och smög fram till de neddragna persiennerna. Skuggor fladdrade förbi utanför fönstret medan jag lyssnade till den underbara musiken och jag var alldeles säker på att det var änglar som flög förbi mina fönster...!
Jag minns en låtsaskompis, som för mig var lika verklig som mina nära och kära...hon tog farväl och flög upp till månen en ljum kväll i juni något år senare, minns hur jag stod på verandan och kände henne försvinna...
Jag minns att mamma ofta frågade mig när hon kände sig osäker på någon i sin närhet - för hon visste att jag ofta träffade mitt i prick på hur de egentligen var :) ...och såå mycket mer...
Igår...när jag tog en stund för mig själv, mediterade och bad till det högsta goda, om hjälp att leva mitt liv på ett hälsosamt sätt...så kände jag igen lite av den där känslan från när jag var liten.
Jag fick känna mig uppfylld av ett lyckligt lugn......, och tänker att där vill jag hamna igen..snart..så ofta som möjligt!
Så ofta man stressar utan anledning...har begär efter saker, binder upp sig vid det materiella, och det kan verkligen få mig att gå i taket! När jag letar detta lugn - denna barndoms anda förlorar det materiella lite av sin mening.
Visst är det svårt att få bukt med sitt ha-begär, men det är i allafall mest gamla saker jag begär:) ..loppisgrejer...söker något från det som fanns förr...?!?
Har rensat och städat i köket! Visst finns det mycket saker där, men det vi inte har absolut kärlek, eller behov av har i många fall åkt iväg på tradera de senaste veckorna...
Spisen är nyskurad och rena grytlapps-dukar pryder denna :) , brickan med trånande hundarna på fann jag på loppis härom veckan och de söta barngalgarna väntade på mig på barndomens vinda.
Jag lapar sol och petar till verandadörren varenda gång den vill till att åka igen...
~Lycke
10 kommentarer:
Jag förstår känslan du beskriver. Jag har nära till den själv och vill helst vara där hela tiden... men lyckas ju inte såklart. Jag tycker att det är tunga energier här så ofta... Men jag tycker att du förenar andlighet och materialism på ett fantastiskt sätt genom att vara så kreativ! Du uttrycker skönhet och livsglädje och tar till vara gamla saker istället för att låta dem gå till spillo! Du ger dem nytt liv och det är toppen! För det är ju slit och släng och ha-begär som känns fel eller hur? :D KRAM och godnatt
Sussie: Ja, du har så rätt! Men visst får man jobba för att den goda känslan ska vara närvarande. Önskar dig en underbar onsdag...
Kram Lycke
Vilket underbart inlägg Lycke , jag blev alldeles varm i hjärtat =)
Jag känner så igen den där känslan du skriver om =))
Ja man får jobba på att behålla denna känsla för det finns så mycket negativ energi som omger oss ...
Men att vara i den känslan och känna hur man fylls med universums helande kraft ...det är en underbar känsla =)
Önskar dig en underbar dag go´ Lycke =))
Varma kramar =))
Berith: Tack kära Berith! Jag tor vi skrev till varandra samtidigt här :) Ja, visst får man jobba på det - så mycket stressdemoner som vill åt en om man inte passar upp - men jag tror jag funnit en väg som jag ska försöka att stanna på! Skönt att höra att någon känner igen sig och att få sprida lite värme också (ler)
Soliga kramar Lycke
Åh, vilken underbar bricka.
Du har så mycket roliga prylar. Blir inspirerad av din blogg.
Melina: Tack Melina - så härligt att kunna inspirera!!! Jo, jag föll pladask för denna bricka - blir visst mer och mer djur här hemma :)
Kram Lycke
Hej igen go´a Lycke =)
tack för dina go´a ord ,
de värmer så gott i hjärtat och ja , vi skrev samtidigt hos varandra =))
Ditt inlägg sprudlar av insikt och harmoni ....
Inlägget speglar dig i ditt nu , som du var i just då du skrev inlägget , full av harmoni och andlighet *ler*
sådana inlägg ger inte så många kommentarer , det är ett lite "tabu" ämne , fast de flesta förstår vad det handlar om och vad man menar ...men det är som om det vore "skämmigt" att prata / skriva om sin inre harmoni och andlighet...så upplever jag det och då jag pratar om det med folk i det verkliga livet =)
Man anses som "flummig" ;)))
Det är lättare att prat om krämpor och eländes elände , sådant som drar ner energinivån ,än att prata om sitt inre ljus och andlighet =))
Du min vän har kommit en bra bit på vägen , du hinner se stressen och känna stressen i tid och hinner mota den i tid !
Det gläder mig , för ett stressat inre , det för inget gott med sig ....
Och nej , det finns inga måsten hur man ska skriva =))
Du har verkligen hittat rätt väg =)
Önskar dig en harmonisk och rofylld dag , varma kramar =)
Berith: Jo, jag förstår precis vad du menar :) Det är nog lite tabu - och det är svårt att föra samman det andliga och det materiella ibland - bra vore ju om man fann den perfekta jämvikten i det hela :), men det är till att jobba på att det fungerar! Att påta i jorden ,som jag precis håller på med - gör mycket lisa för både kropp och själ i allafall - kan knappt vänta på att få göra det även utomhus! Ska nu bege mig ut i garaget och se var resten av alla såkrukor tagit - får nog röja min väg där är jag rädd :)
Kram Lycke
Vilket vackert och rofyllt inlägg! Känner en plötslig Lycke-längtan! Vore roligt med ett Lycke-besök i mitt hus! Kom!
Åh ditt inlägg!
Blev alldeles glad samtidigt som jag fick lust att gråta. Mysko.
Det var väldigt starkt och insiktsfullt och jag tänker ta till mig dina ord.
Kram på dig!
/Morgana
Skicka en kommentar