tisdag 4 september 2012

tisdag..







blå tisdag. Liten är förkyld och hemma. ringer arbetsförmedlingen och undrar hur jag ska
göra och får veta att jag då måste avanmäla och sen påanmäla igen, papper hit och dit och
jag gråter och knyter ihop hjärtat och handen, när han sover... krisar jag i ett hörn. onda axlar,
arg och ilsken. ingen relevans i något idag. förlåt. bara trött och förbi.. krisar jag i ett hörn och
vet inte riktigt varför...

det där med jobb har inte alltid varit lätt. jo, jag har haft lätt att få dem..men sen att stanna..
ett ställe gick i konkurs. och den fina handelsträdgården jag jobbade på och trivdes så väldigt.
den lades ner när ägaren dog. sörjer..
alla skolor jag gått. lärarutbildningen som ändrade riktning, i tanken, konstskolan, teaterprojekten..,
annat... skapandet genom händer som alltid vill mer..men vad....., nu..och pengar...
ekorrhjulet som snurrar och jag blundar mig in i en värld som är blå idag..

..undrar lite vad jag ska bli när jag blir stor ..




~Lycke





translation: blue Tuesday..

Little one has a cold and staying at home. I´m standing in a corner with a smaller crisis, when
he´s sleeping. so much papers, on and of-things with emloyment office..I´m angry and sad..
crisis in a corner, aching shoulders, knotted hand, uptight heart..
I´m sorry. no relevance today, just tired, gone..crising in a corner..

that about work have not always been easy. yes, I have not hard time getting them. but then, to
stay..  one place went bankruptcy. and the nice gardencentre I worked at and enjoyed so much.
the one that was shut down when the owner died. morning ..
all schools I went to. the teacher-traning that changed direction, in my mind, the artschool, theater-
projects....., other, creating through hands that always want more...but what..., now. and money...
the treadmill spinning. I´m closing my eyes into a world thats blue today ..

... wonder some what to become when grown up ...



~Lycke

15 kommentarer:

S sa...

It is very brave of you to share your innermost feelings in this post. I just want to say- Every ending has a new beginning. We are always meant to reach /go where we will ultimately find ourselves contended. You will find yourself in the right place one day because you are truly talented and you have been extremely patient.

LyckligaPraliner sa...

Åh kära du jag vet...Har också varit alltför mycket förbi av trötthet och frustration p.g.a arbetsförmedling och försäkringskassa.

Du skapar och vill arbeta levande, känna dig levande och med levande ting. Man känner sig instängd, hämmad och fast annars. Jag arbetade några år på en telefonbokning av biljetter. Folk ringde precis hela tiden, tidspress och persiennerna nere för att inte blänka i datorskärmarna. Det kändes nästan som att jag dog bit för bit.

Kära du. Lossa din knutna hand och hjärta, förlita dig på att det ordnar sig. Du har fixat det förr även fast det känns jobbigt nu och tidigare. Det är jag säker på.

Jag skickar goda tankar till dig min vän.

Kram Ann-Louise

annika sa...

Skickar en blå omfamning varm som en mohairsjal.

Nanna sa...

Du fina Lycke, som jag inte känner men som jag kan känna så starkt med och beröras av.

Först.. den blå färgen: älskar den!

FK: avskyr... vet inte hur mycket jag gråtit pga av dom, de senaste två åren. Det är i princip aldrig någonting som blir rätt eller fungerar i min kontakt med dom. så sjukt och trist att en myndighet ska suga så mke energi ur en och att dom ska vara så fruktansvärt krångliga jämt. Och om man dessutom redan känner sig stressas över pengar, framtid, pengar... då är det fullkomligt skit. Kram till dig - det kommer ordna sig.

Och jobb. Jag känner likadant. Har inget jobb att gå tillbaka till. Är utbildad inom en genre som jag inte längre vet om jag vill vara i.. längtar som du efter kreativitet och skapande men ekonomi, små barn osv gör det svårare att bara köra på det jag vill - även om det måste gå på något sätt. För oss båda! Vad trist med handelsträdgården... det lät så otroligt harmoniskt att få arbeta på ett sånt ställe - förstår att du saknar det.

Stor kram i hösten

//Nanna

Unknown sa...

Jeg sender dig knus og mange tanker. Jeg kan næsten smage, hvordan du har det..Jeg kender nemlig følelsen.. I dag er der en ny dag. Og alt er godt, alt vil finde sin vej. Det tror vi på, ikke :)

Trädgården på Höjden... sa...

Fina du, vad jag känner igen mig i dina tankar och känslor. Att vilja skapa och leva.
Jag har iof 2 kreativa jobb - men det är för a n d r a jag ska vara kreativ och skapa. A n d r a som jag ska inspirera att finna sin egen röst och skaparlust.
Funderar på att säga upp mig från mitt ena jobb. Det som ligger på alldeles för långt pendelavstånd. Men en röst i mig (den duktiga som jag försöker sudda ut lite grann) säger: KAN man verkligen göra så? Säga upp sig från en fast anställning? Är det KLOKT? Ska du inte vara TACKSAM? Medan den andra (nya) rösten säger: Är det inte dags att du börjar tänka på dig själv? Din HÄLSA? Din egen LUST? Och du kommer ju inte att bli helt arbetslös. Du har ju fortfarande dina 60% kvar hemmavid.
Så jag känner med dig. Det där att slitas mellan borde och vill och kan jag och vågar jag? Och F.K och Arb. förm. och alla papper och blanketter. Huva!
Kramar från Åsa

cricri sa...

Även här är vi förkylda och det finns en lätt blå ton här med. Hoppas din har ljusnat lite.
Sänder varma kramar om onsdagen.

Drömma-Lotta sa...

Åh, jag vill krama alla som kommenterar och delar med sig hos dig, och säga att du var rätt modig här.
Jag är med arbetslös nu och det är lätt att även bli lite håglös när det inte händer nåt direkt.

Alla olika jobb jag sökt har jag fått, genom åren.
Men inte nu.
Är jag för gammal, för ensamstående, för flerbarnsmammig eller vad fasen gäller saken liksom.
Att det ordnar sig tillslut, det vet jag med mig, men ensamt kan det kännas iallafall.

Fast just nu, när jag läste alla er ovan och dig min fina bloggvän, så kände jag mig rikast i världen och kanske att ni kunde komma och fika hela bunten nån dag, visst?

Puss på din kind,

Lotta

kajsa sa...

Gud vad jag känner igen mig. Så himla mycket. Så mycket att klumpen jag redan hade i magen liksom knöt sig och blev större.
För det där kliet innuti som säger; är det rätt, är det detta jag vill göra, är jag lycklig? Det äter upp mig. Särskilt på hösten. Jag älskar att jobba med det jag gör 90 % av tiden. Men när 10 % av tiden är ett svart hål av ångest och stress så blir det fan så tungt.

sarapirat sa...

hej du,
vilken fantastisk färgskala.
så väldigt fint!
tänker att för har jag nog alltid mest gillat klara starka färger...och numera tycker jag om grått och grönt och blått- också!

önskar jag kunde få knåda dina axlar (jag är duktig på massage sägs det :) och koka dig en kopp te...

stora kramar

till-vidas-ara sa...

tack för alla fina orden. det värmer verkligen. och ni ser kanske att jag ändrade lite i orden här. lite som kom ut fel och kanske kan missuppfattas.. kikar in till er så fort jag får tiden ***

kramar genom rymden, Lycke

Metronyx sa...

Lycke själv sökte jag ju jobb som begravningsentrepenör häromveckan av rena stressen för att kunna säga till AF att jag har sökt jobb. Det regnar inte litteratur jobb här i lilla Mora där jag bor. Men väljer man att bo "vint" så får man leta och ta jobb som kanske är fel för en själv, så jag förstår att du har the blues över det. Vore man modig skulle man starta något eget projekt, eller det är nog mest orken som sitter i vägen. Något kreativt yrke knns det som du skulle ha.

Persilja sa...

Hej sötnos. Så himla himla fint ni gör! Måste komma och inspektera ngn dag. Har en del kläder till L också. Vinterjacka bl.a så köp inte förrän hon sett M:s. :)
Af är energisugande. Jag är glad att slippa. Fast jag ekonomiskt skulle behöva både af och fk och allt då och då. Men hellre fattig och glad än i deras klor. Vi får verkligen klura på nåt smart vi kan leva på...! Häslohem (vackert själfullt) för alla stackare som af knäcker...= ;) Kram!

Pop sa...

Hej kära, det är så vackert det där blå. Och jag vet precis vad du menar, det blå under huden det där med vad ska man bli? Men jag ville bara säga att du redan är så mycket, så mycket vackert, fint och klokt. Om du vill så kommer jag gärna förbi och så pratar vi om allt det där som du är så himla bra på. Jag tänker att mitt i det där svävande är jag ju en praktiskt själ också, kanske jag kan hjälpa. Om jag får?

Just nu ligger jag motvilligt ner i en lunginflammation som jag trodde var en liten ynklig förkylning... Jag vet inte ibland driver man sig själv så hårt.

Och det där med den andra bloggen, människan som tog ditt blogg-namn. Ta det som en komplimang, vettja! Du är så otroligt begåvad att du har en så fin och välbesökt blogg, och då vill folk få va lite som du : )

Stor stor kram till dig finaste fina. Kärlek och styrka!

/pop

Elinor sa...

Dina porslin flickor är oerhört vackra!

Massor av varma kramar till dig!