onsdag ..
trä. gammalt trä. jag kan tycka om det där gamla så mycket. tummat och nött, ansamlade
energier från generationer. lent och mjuknat av tid. nyanserna som djupnat.. mörknat.
De två nedersta bilderna från min kära vän fru P.
Veckan som varit: jag såg en film som var underbar och väldigt vacker: "känn ingen sorg"
sen kände jag trots allt. en sorg. och det mörka molnet följde mig vart jag gick.
Kanske inte så konstigt ändå. Min Vida förlorades mig precis dessa dagar. för 5 år sedan nu.
Den 28:e november dog hon i min mage, 32 v gammal, och den 29:e föddes hon fram till mina
bedjande armar .. min frågande blick..min fråga.. om hon inte ändå kanske levde..ändå?
... så jag går igenom dem. dagarna. och så tänker jag...att jag kommer att återfödas. på fredag,
kommer jag att återfödas!
jag slår följe med mitt moln. packar in julklappar och tar fram adventsstaken, skriver göra-listor
och kramar en sovvarm Liten. fast när jag är ensam är min blick så mörk, så mörk, och jag vet
att jag väntar och hoppas. att det ska börja lysa ett ljus i mig. ja!
jag ber att en ängel ska ramla ner i mitt huvud
jag väntar att en ängel ska ramla ner i mitt huvud..
~Lycke
(jag säljer fina saker på tradera igen. om ni söker på pepparkaksklänning stl 36/38 så hittar ni till
mig. jag heter Wynja 33)
och tusen tack för alla fina ord här hos mig. jag som själv inte orkat runt, så mycket, fast jag vill. kram..
13 kommentarer:
Fina du. De där årsdagarna gör så ont. Men det gör de för att vi kan älska. Fint och jobbigt. Jag tycker också om trä, gammalt och nött. Stora varma kramar!
Queen of K: ja visst är det på det sättet. och hur den känns rent kroppsligt fortfarande. kommer väl alltid att göra. just den tiden..!
och visst är det bra att kunna känna ändå. fanns en tid när jag hade svårt för det. då är det här bättre verkligen! Fint och jobbigt som du säger, du vet ju så väl..
varma kramar tillbaka, Lycke
Sorgligt och smärtsamt... Så hemskt. Hur klarar man det..fast vad har man för val. Inget. Man måste för det finns andra barn som vill ha sin mamma och en mamma som vill ha sina barn. Överlevnadsinstinkt kanske det kallas också. Jag vet inte. Jag har gudskelov förskonats från något så hemskt som att förlora sitt barn i magen eller ett redan fött. Nej fy så hemskt. Men tack för att du skriver om det kära du. Jag tror att det finns väldigt många som finner tröst i det. Dina ord hjälper. Som alltid.
Kram från mig!
Ann-Louise
Smukke lycke - sender dig mange varme og kærlige tanker.
Tror englen allerede er med dig.
Ann-Louise: tack för dina fina ord! jo man är nog konstruerad att överleva mycket..vinterkramar till dig..!
Miri: jo jag tror det jag med :9 kändes lite som om den kom igår i allafall..tack!
Maria: tillbaka till dig kära vän <3
kramar Lycke
Käraste Lycke, jag önskar att du uthärdar dessa dagar som är så svåra och att de med tiden ska vara skärande. Andas och sörj, alla runt omkring dig vet ju så väl. Vissa saker måste man få försjunka i under perioder. Snart kommer dagar med tända ljus, dina barn förväntansfulla inför julen, du själv kommer att ha några stunder av att kunna le. Även om det inte är så i dag eller på ett tag. Kramar från ett solig och blåsigt Dalarna.
Kram!
<3 <3 <3
Stor stärkande kram till dig du fina Lycke! Beklagar att detta sorgliga hände i ditt liv, ens barn är ju det finaste man har <3
Och Tack du fina för värmande kommentarer i min blogg, de värmer.
Kram Christina
hej kära du
måste vara så smärtsamt och fortfarande obegripligt.
det är fint och viktigt att du delar med dig tror jag, öppnar upp.
så att det inte ligger och gror och sjunkar djupare utan också får komma ut.
fina du!
tycker också om nött trä...ska tälja smörknivar i veckan tänkte jag..
kramar
Very beautiful and inspiring as always. Thank you for sharing.
Ibland är det jobbigaste att livet bara fortsätter. Faktiskt fortsätter även om hela tillvaron är ut- och invänd. Vårda ditt minne kära du, men fastna inte i det, hon finns alltid med dig, i ditt hjärta. Och samtidigt så får man nästan skuld ibland för att fem år har gått och kanske borde jag sörja lite mer? Sorgen lever sitt eget liv och du får vara glad, ljus och utan mörker så mycket du orkar. Vida finns ändå alltid där tänker jag och skickar en stor och varm omfamning.
<3 vill bara krama om <3
Skicka en kommentar