onsdag 30 januari 2013

onsdag ..









användandet av tid känns mer balanserat nu.

jag ångar ner tapeter i vardagsrummet...
en snabb äggmacka i köket när jag ändå har något ärende dit. Kaffe ..
resten av tiden: ett huvud fyllt av tapeter och tavlor i gamla ramar... ett
begär efter en stickbeskrivning till mina älskade långsockor. Formen är
älskad. mönstret inte nödvändigt
någon?


Jag vet
en sak i taget
När jag kommer ihåg att andas
ser jag konstverk överallt ..


~Lycke


the usage of time feels more balanced now.
I´m steaming down old wallpaper in the livingroom...
a fast eggsandwich in the kitchen when I´m already there in some business. Kaffe ..
the remaining time: a head full of wallpapers and paintings in old frames....a craving
for knitting pattern to my so beloved long socks. The shape is loved. the pattern on
them not so necessary
someone?

I know
one thing at a time
When I remember to breathe
I see artwork everywhere ..

16 kommentarer:

Queen of Kammebornia sa...

Så vackert formulerat... användandet av tid känns mer balanserat nu. Vi gör ju faktiskt det. Använder tiden. Då är det viktigt att tänka på till vad och hur. Kram!

till-vidas-ara sa...

Queen of K: jag mår som bäst när jag har ordning på den där tiden. det är ju inte alltid det går dock (ler) idag flyter den..
kram tillbaka en onsdag .. Lycke

annika sa...

Åh va fint, konstverk överallt. Du har ögon för det min vän. Och vilka underbara strumpor. Stickade ett par liknande till mig själv för väldigt många år sedan, men med bara olika blå färger. Har inget mönster kvar tyvärr. Måste finnas någonstans. Kramar om skickar djupa andetag till dig!

Unknown sa...

Lige præcist ! Og den tilstand er det længe siden jeg har befundet mig i..Men kan godt huske den salighed, den medfører :)

Maria sa...

En sak i taget. Det är ju just det. ARbetar också med det just nu...en sak i sänder. ATt det ska vara så svårt, konstigt. Kreativa själar och hjärnors bekymmer.

Emmie sa...

Ja, åh, känner med det där, när jag andas ser jag konstverk överallt... Det är lustigt att andning som borde vara automatisk kan bli så hämmad och förstöra så mycket för en själv..
Idag sken solen stundvis här! Tumme upp för det, och bra barnmorska har vi fått. :)

Queen of Kammebornia sa...

Jag har länkat till dig idag :) Kram!

till-vidas-ara sa...

annika: tack vännen!!! du är så snäll. och oj de strumporna var nog underbara som du gjorde. om du ramlar på mönstret så säg till *** kraam

Losarinas mor: det är verkligen inte varje dag jag har fått känna det så. men idag blev allting så bra. och sen läste jag hos Annika (ovan) och fick lugnet med i det hela också. kram!!!

Maria: ja det är konstigt det där att det ska vara ett sådant mysterium ibland. något är det med den där överkreativa hjärnan också. så sant. kramar till dig..

Emmie: precis så är det! visst är det underbart. att det går att bara släppa fram sådär när man andas..slappnar av. hur man plötsligt ser. bara knäppt att inte ta sig tid med det! Härligt med sol och jätteviktigt med bra barnmorska..kramar..*

Queen of K: åh jag såg det och jag blev så glad. tyvärr kunde jag inte kommentera på din nya sida. trots att jag fyllde i nytt på namn och mail osv. hoppas du ser det här. annars mailar jag imorgon...

kramar Lycke

Trädgården på Höjden... sa...

Tiden ja. Äntligen börjar den bli min vän. Tidigare har den mest varit en flykt. Alltid vidare och iväg. Äntligen vågar jag stanna upp och se. En enorm skillnad. Kram åsa

Sanna sa...

Åhh vad jag önskar att jag kunde sticka strumpor, då hade jag stickat både dig och mig några liknande par kära du.. <3

SV: Är så himla nyfiken på din present till mig goa söta rara du, kommer vakta postlådan som en hök.. ;) hihi..

Idag blev vi äntligen fri lägenheten..skönt må du tro..nu skall jag lägga krut på att få till det som jag vill här i huset..pyssla..ta hand om mig själv.. <3

Sköt om dig <3
Kramar
Sanna

Metronyx sa...

Jag vet inte vad det är med dig och dina bilder som gör att min puls alltid saktar ner. Min favoritbild här är den fantastiska sockerbitsbilden : ) Ordning, symmetri och en känsla av att saker är lite under kontroll. Och angående ditt förra inlägg, vet du inte att blek är det nya svarta ; P

sarapirat sa...

jag vet precis hur du menar,
när tiden finns och lugnet, inspirationen
då ser man konst precis överallt.

älskar hur sockerbitarna passar med snömönstret på väggen under.

Kirjailijatar sa...

So beautiful socks, i love them.

I just gave you recognition in my blog. Because i just like to visit here. They hope, you will name 5 lovely blogs, but it´s not necessary. I just want to name You.

till-vidas-ara sa...

Åsa: hej fina! känns så härligt att höra folk som hittat fram till ett sådant liv. För mig är det lite uppochner från en dag till en annan. men försöker lära mig. Nu har jag i några dagar lyckats få den till min vän, tiden, och jag är så glad. kramar till dig..

Sanna: grattis grattis kära du! vad härligt att ni äntligen fick bli kvitt den, så glad för din skull! hoppas du fått mitt lilla paket nu..kramar

Metronyx: Tack!!! vad innerligt glad jag blir av dina ord! alltid!
och det bleka. bra om det är så :) för jag har alltid varit hiskeligt blek. fast idag kom jag ihåg att jag hade rouge i köksskåpet. fint det :)

sarapirat: visst är det verkligen så! jag vet att du vet. jag ser ju att du ser det hela tiden. hoppas vi ses. hoppas verkligen det så mycket *** kram till dig

Kirjailijatar: Dear sweet you! I feel so honoured by your words..coming from you with all that poetry and art. you made me smile quietly and long in my heart earlier this night..and still. sending you stars and shimmering from here..

love Lycke

frk. Frida Fortissima sa...

Jag tycker så mycket om att se hur ditt nya hem växer fram, att vara med på den färden. Det finns något rofyllt i den, något som i "allt har sin tid", känner jag...där du "balanserar tiden". Så fint uttryckt, tycker jag.
Varm kram

Prinsessorna på Bellevue sa...

Skönt att du känner så. Mellan tapetångande och äggmackeätandet...
Fina Lycke! Har inte kunnat kommentera hos dig då det var något fel. Vill bara säga att jag visste att du har ett änglabarn och att jag blev så ledsen att höra att barnet inte överlevde. Tänkte också på vilken pärs det måste ha varit för er vid nästa graviditet och innan Liten föddes. Har också haft mina sorger, så jag vet hur det känns.
En stoor varm kram till dig!
Petronella